Tillbaka

Yrken och titlar

Av Solveig Fagerlund, Landsarkivet i Lund
2009-10-20

Yrkesklassificering
Social kategori
Bransch

Vid sökning i registret yrke/titel går det att se vilka yrken som förekommit under olika tidsperioder i städer och på landsbygd, vid militärförläggningar och kyrkoinstitutioner. I det första steget har en stavningsnormering gjorts. Enstaka föråldrade ord och utländska ord har ersatts. Steget efter detta, klassificeringen, har utarbetats med vägledning av vad människorna sysslade med. Så har exempelvis en amiralitetsskomakaredräng klassificerats till skomakare. Undantag har gjorts för bönder, där jordnaturen har varit vägledande. Här söker man exempelvis på skattebonde eller frälsebonde. Begreppet bonde används som liktydigt med åbo i betydelsen person som äger eller brukar jord. Järnvägspersonal har klassificerats efter sin arbetsplats. De yrkesnamn och titlar som står i kvinnors poster härrör ofta från deras make eller fader. Det går således också att söka efter löjtnanter och kaptener bland kvinnorna. Specifikt kvinnliga yrken och titlar såsom piga och barnmorska står för sig själva, medan andra kvinnoyrken såsom lärarinna är klassificerade som lärare.

Eftersom titel piga och dräng kan betyda både ogift man/kvinna och tjänstefolk står arbetsdrängar och arbetspigor för sig i de fall det framgår att de är anställda som dräng eller piga. En viss åtskillnad har också gjorts mellan arbetare och arbetsdrängar samt andra typer av tjänstefolk.

Under de mer än 250 år som DDSS’ register spänner över, har innebörden av vissa yrken och titlar ändrats medan andra har bytt namn. Om du är tveksam om hur det yrke eller den titel du söker har klassificerats, så kan du gå till länken yrkesklassificering och med hjälp av sökfunktionen ctrl + f söka på det yrke du undrar över. Som alternativa sökvägar erbjuds också sökning efter social kategori och bransch.

Klassificeringen har gjorts huvudsakligen med utgångspunkt från Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), Sten Carlsson, Yrken och samhällsgrupper. Den sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, Stockholm, 1968. Den internationella yrkesklassificeringen HISCO (Historical International Classification of Occupations) har i viss mån också varit vägledande. De svenska exemplen i HISCO härrör från Demografiska databasen, Umeå universitet.

Vi tar gärna emot synpunkter på de olika klassificeringarna!