Militära förband i Skåne, Halland och Blekinge genom tiderna.
ARMÈFÖRBAND
1615 beordrade Christian IV uppsättandet av 4.000 man fotfolk som en stående
styrka. Bönderna i landets olika delar skulle skaffa soldater till styrkan
vilken indelades i två storregementen:
Jylländske regiment (Jylland och Fyn)
Skaanske regiment (Skåne, Blekinge, Halland, Själland)
Skaanske regiment indelades i 8 kompanier (4 skånska, 1 blekingskt, 3
halländska och 1 själländskt) Totalt 1.792 man.
1628 avskildes den själländska delen som bildade Själländske Nationale Regiment.
Förbandet finns kvar idag under namnet Själländske Livregiment.
Skaanske Regiment användes också i fredstid, bl.a. för att bygga Kristianstads
fästning.
Litteratur: Askgaard Finn: Christian IV "Rigets vaebnede arm".
Köpenhamn 1988
-1658 Skånska kavalleriregementet
Norra Skånska kavalleriregementet (1676)
Skånska linjedragonregementet alt lätta dragonregementet (1801)
Skånska husarregementet K 5 (1807, nedlagt 1927
Regementet leder sitt ursprung till det 1658 uppsatta kavalleriregemente vars förste
chef var Georg Henrik Lybecker.. Regementet blev indelt 1680 med rusthåll
i norra och västra Skåne.. Regementets övningsplats var Ljungbyhed och
fr.o.m. 1833 var regementet organiserat på tio skvadroner. 1908 förlades
regementet med en bataljon i Helsingborg (Bergakasernen), tre skvadroner
i Landskrona och två i Uppsala. Enligt 1925 ärs försvarsbeslut sammanslogs
K 5 med Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente till
Skånska kavalleriregementet (K 2). 1926 upphörde förläggningen i Landskrona.
Litteratur: Schürer von Waldheim, M : Skånska kavalleriregementet
1658-1928. Stockholm 1928.
-1659 Inger manländska garnisonsregementet i Narva (utskrivet i S.Skåne)
-1661 De Skåniske och Bohuus dragoner (indelat i Bohuslän, idag Bohusläns
reg.)
-1664 Skånes och Hallands infanterireg.
-1670 Skånska regementet till fots
-Duderstedts skånska infanteri
-Grubbenhielms Skåån- och Blekingska infanteri
-Berthold de Mortaignes Blekinges och Kristianstad län infanteri (upplöst
1680)
-1676 Ramsvärds regemente gamble småländningar
Gyllenpistohls regemente (1680)
Skånska östra regementet (1683)
Södra skånska kavallerireg. (1686)
Prins Karls södra skånska regemente (1770)
Södra skånska kavalleriregementet (1780)
Skånska karabinjärregementet (1805)
Skånska dragonregementet K 6 (1822, nedlagt 1927)
Regementet leder sitt ursprung till ett regemente som värvades i Kronobergs
län 1676. 1679 förlades regementet till Skåne och blev 1680 indelt med
1000 nummer i östra Skåne. Övningsplats var Ljungbyhed och Herrevadskloster
tills regementet 1897 inflyttade i nybyggda kaserner i Ystad. Enligt 1925
års försvarsbeslut sammanslogs sK 6 med Skånska husarregementet och Kronprinsens
husarregemente till Skånska kavalleriregementet (K 2).
Litteratur: C.G.von Platen: Kungl Skånska dragonregementets historia.
Stockholm, Malmö och Ystad 1901-1947. I del 3 finns personhistoriska anteckningar
över officerare och civilmilitär peronal av officers rang 1676-1900.
-Adelsfanans skånska kompani (mönstrades sista gången 1743)
-1700 Skånska ståndsdragonerna (bekostades av personer befriade från vanlig
skatt såsom adel, präster, akademiska lärare m.fl. i Skåne, Halland, Blekinge,
Småland och Östergötland. Förlorat efter Poltava, nyuppsatt 1712, indraget
1721.)
Under det Stora Nordiska kriget uppsattes:
-Skånska tre och femmänningsregementet till häst ( uppsatt 1700, upplöst
1721)
-Östra skånska infanterireg. ( uppsatt 1709 upplöst 1718)
-Västra skånska infanterireg. ( uppsatt 1709 upplöst 1718)
-Skånska utskrivningsreg. till fot, Östra, Skånska Östra reg. ( uppsatt
1712, uppgick i Bergsregementet 1722)
-Skånska utskrivningsreg. till fot, Västra, Västra Skånska reg. ( uppsatt
1712, uppgick i Garnisonsreg. i Stralsund 1721)
- Hallands utskrivningsregemente ( uppsatt 1711, indraget 1721)
-1721 Garnisonsregementet i Malmö (bestod av personal från många upplösta reg.
Gjorde garnisonstjänst, främst i Malmö. Överfördes 1739 till Finland)
-1720- Konungens eget värvade regemente
talet Horns värvade reg.
Kronprinsens värvade reg (1747)
Konungens eget värvade reg. (1772) (under Gustaf III:s statskupp i Kristianstad)
(Efter 1815 förlagt till skånska städer, bl.a. Malmö och Landskrona, indrogs
1829)
-1742 Garnisonsregementet i Landskrona
Änkedrottningens livregemente (1772)
(Flyttades till Finland)
-1757 Putbus´-von Platens husarkår
Svenska husarregementet (1758)
Blå (Putbusska) husarregementet (1762)
Gula (Wrangelska) husarregementet (1762)
(regementet delades i två 1762-1766)
Kungliga husarregementet (1766)
Hornska husarregementet (1797)
Mörnerska husarregementet (1801)
Cederströmska husarregementet (1816)
Kronprinsens husarregemente (1822)
Konungens värvade husarregemente (1859)
Husarregementet Konung Karl XV (1860)
Kronprinsens husarregemente K 7 (1882, nedlagt 1927)
Regementet härstammade från en husarkår, som 1757 uppsattes av Putbus och von Platen.
Denna kår omvandlades följande år till Kungl. Svenska husarregementet
som till en början förlades på Rügen och vars förste chef var Georg Gustaf
Wrangel. 1762 uppdelades detta regemente i två: Blå (Putbusska) husarregementet
och Gula (Wrangelska) husarregementet. Dessa sammanslogs åter 1766 till
Kungl. Husarregementet vilket efter 1801 benämndes Mörnerska husarregementet.
1772 överfördes regementet till Sverige och förlades i städer på västkusten
och i Skåne. 1816 erhöll regementet namnet Cederströmska husarregementet
och 1822 i samband med att dåvarande kronprinsen Oscar blev överste vid
regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Under Karl XV:s regering
(1858-1872) benämndes regementet först Konungens värvade husarregemente
och från 1860 Husarregementet Konung Karl XV. 1882 återfick regementet
sitt slutliga namn. Regementet som under hela tiden till 1901 var värvat
var under 1800-talet förlagt i Malmö, Simrishamn (till 1822) Ystad (till
1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). Övningsplatsen
var Bonarps hed och 1897 förlades hela regementet i nybyggda kaserner
i Malmö.
Enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslogs regementet med Skånska husarregementet
och Skånska dragonregementet till Skånska kavalleriregementet (K 2).
Litteratur: G. Peyron: Kort översikt över Kronprinsens husarregementes
historia. Malmö 1927.Rosencrantz Holger: Minnesblad ur Kronprinsens Husarregementes
historia, Malmö 1937.
-1794 Wendes artilleriregemente A 3
Regementet bildades 1794 genom delning av det dåvarande Kgl. Artilleriregementet.
Det var till en början förlagt i Kristianstad, Landskrona, Malmö, Kalmar
och Stralsund. Från 1815 låg regementets huvuddel i Kristianstad och med
1-2 divisioner i Landskrona 1831-1897. Regementet var värvat till 1901.
Litteratur: S. Ossiannilson: Wendes regementes historia 1794-1944.
Kristianstad 1944.
Scheutz Sven: Kgl Wendes artilleriregementes historia 1794-1994. Kristianstad
1993.
-1808 Lantvärnet i Skåne (totalt 3.200 man. Lantvärnet upplöstes 1810)
Litteratur: Samuelsson: Lantvärnet 1808-1809. 1944
-Extrarotering för uppsättande av vargeringsbataljoner till de båda kavalleriregementena,
ägde rum under 1800-talets första årtionde -främst för tjänst på skärgårdsflottan.
-1811 Norra skånska infanteriregementet I 24, I 6 P 6 (nedlagt 1994)
Regementet uppsattes 1811 med namnet Norra skånska infanteriregementet och dess förste
chef var Georg Carl von Döbeln. Det roterades i norra delen av Skåne med
522 nummer i Kristianstads län och 462 nummer i Malmöhus län. Övningsplats
var till en början Kvidinge och Bonarps hedar och från 1825 Ljungbyhed.
1923 inflyttade regementet i nybyggda kaserner i Kristianstad där det
fortfarande är förlagt. 1928 fick regementet nummer 6 efter Västgöta regementet
som lagts ner och 1963 överfördes I 6 till pansartrupperna och blev P
6.
Regementet lades ned 30.6 1994
Litteratur: Billing Axel: Norringarnas historia och traditioner
i sammandrag.
Kristianstad 1971.
E. Dahlberg: Skåne och regementet, Kristianstad 1936.
Kjellqvist Erik: Norringarnas historia 1939-1940. Kristianstad 1990
Norra skånska regementet 1811-1994 Del 1-3. Kristianstad 1994
-1811 Södra skånska infanteriregementet I 25, I 7 P 7
Regementet uppsattes 1811 med namnet Södra skånska infanteriregementet. Det roterades
i södra Skåne med 206 nummer i Kristianstads län och 769 nummer i Malmöhus
län. Dess övningsplats var till 1823 Veberöd, därefter Tvedöra och från
1888 Revingehed. 1928 inflyttade regementet i Skånska dragonregementets
gamla kaserner i Ystad och fick nummer 7 efter Karlskrona grenadjärregemente
som lagts ned. 1963 överfördes I 7 till pansartrupperna och blev P 7.
Litteratur: T. Winberg: Södra skåningarna 1811-1949. Malmö 1950.
Södra skåningarna 100 år på Revingehed. Lund 1988
Rundqvist Bengt: Biografiska anteckningar om Kgl.Södra Skånska Inf.reg.
officerskår 1811-1961. (otryckt, finns tillgängligt på Landsarkivet i
Lund)
Granhäll Claes: Anteckningar om indelta soldater vid Södra Skåningarna.
(otryckt, finns tillgängligt på Landsarkivet i Lund)
-1813 Hallands läns första infanteribataljon
Hallands infanteribataljon (1815))
Hallands bataljon I 28 (1886, nedlagd 1901)
Bataljonen utgjorde stam för Hallands läns beväring övades vid Halmstad
och på Skedala hed.
Litteratur: Westman A: Hallands bataljon och Hallands regemente.
I Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1931
-1887 Blekinge bataljon I 30 (nedlagt 1902)
Batljonen bildades med befäl från det nedlagda Marinregementet. Förbandet
utgjordestam för beväringen i Blekinge län. Bataljonen övades på Bredåkra
hed vid Ronneby.Förbandet uppgick 1902 i det nybildade Karlskrona grenadjärregemente
Litteratur: Falk H : Kungl Karlskrona grenedjärregemente. 1928.
I Forsberg Sigvard: Från B3 till Jaktviggen, Blekinge Flygflottilj 1944-1994
finns ett avsnitt om Bredåkra hed.
-1892 Wendes trängbataljon T 4
Skånska trängkåren (1904)
Skånska trängregementet (1962, nedlagt 1994)
Regementet leder sitt ursprung till Wendes trängbataljon som uppsattes 1894 vid Göta
trängbataljon och som till en början förlades till Karlsborg. 1895 flyttade
bataljonen till Landskrona och 1904 fick den namnet Skånska trängkåren.
1907 flyttade bataljonen till nybyggda kaserner i Hässleholm. 1949 blev
kåren regemente. 1991 upphörde förbandet och uppgick i Skånska dragonregementet.
1994 lades trängutbildningen i Hässleholm ned.
Litteratur: Kungl. Skånska trängkåren. Översikt utgiven av Generalstabens
krigshistoriska avdelning. Stockholm 1934.
T 4 1894-1994, En minnesbok. 1993
-1901 Karlskrona grenadjärregemente I 7 (nedlagt 1927)
Regementet uppsattes 1902 genom sammanslagning av:
Kungl Smålands grenadjärkår nr 7 och Kungl Blekinge bataljon nr.30
Kåren ledde sitt ursprung till en infanteribataljon som hade upprättats
1812 av 500 nummer ur Smålands husarregemente. Kåren övades på Ränneslätt
vid Eksjö.
Bataljonen uppsattes 1886 som stam för Blekinge läns beväring. Befälet
kom från det indragna Marinregementet (marininfanteri underställt Flottan).
Övningsplats var Bredåkra vid Ronneby.
Karlskrona grenadjärregemente uppgick 1928 i Kungl. Kronobergs regemente
såsom dess tredje bataljon, förlagd i Karlskrona.
Literatur: Hj. Falk: Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902-1907 Karlskrona
1928.
-1901 Hallands regemente I 16 (bildat av f.d.Västgöta-Dals regemente)
Regementet bildades 1901 ur det tidigare Västgöta-Dals regemente. 1907 förlades regementet
i nybyggda kaserner i sHalmstad där det fortfarande ligger. Regementet
bestod av värnpliktiga från 1901.
Litteratur: G. Berggren: Kungl. Hallands (Västgöta-Dals) regemente
1624-1924. Halmstad 1924.
C. Lilliehök, G. Berggren och E. Hägge: Kungl. Västgöta-Dals regemente
och Kungl. Hallands regemente 1624-1961. Halmstad 1964.
-1928 Skånska kavalleriregementet K 2
-1946 Skånska kavalleriregementet K 2 II
Regementet bildades 1928 genom sammanslagning av K 5, K 6 och K 7. Det kom främst
att föra vidare K 5: straditioner och var även förlagt i Bergakasernen
i Helsingborg. Regementet lades ned 1942 men sattes åter upp 1946. Detta
K 2:II lades slutligen ned 1952.
Litteratur: Skånska kavalleriregementet 1928-1952. Karlskrona 1992
-1942 Skånska luftvärnskåren Lv 4
Skånska luftvärnsregementet 1962
Från 1943-1982 var förbandet förlagt i kaserner i Husie i Malmö. 1982 flyttades
regementet till Ystad.
Litteratur: Skånska luftvärnsregementet 40 år i Malmö 1942-1982,
en minnesskrift. Sundsvall 1982.
-1942 Skånska pansarregementet P 2
Skånska dragonregementet (1963)
Dragonbrigaden (1994)
Arvtagare till - och förvaltare av traditionerna från:
Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente.
-1994 Norra skånska dragonregementet, P 2/Fo 14. Försvarsområdesregemente bestående
av: Försvarsområdesstaben, Dragonbrigaden (gamla P 2) samt Wendes artilleriregemente.Regementet
förvaltar traditionerna från Norra skånska regementet, P 6
MARINFÖRBAND
Indelta båtsmanskompanier
Från 1774 var de indelta båtsmännen organiserade på 1-3 Blekinges indelta
båtsmanskompanier samt Södra och Norra Hallands båtsmanskompanier.
Från 1845 var de blekingska indelta båtsmännen organiserade på sex kompanier
varav tre bestod av artilleribåtsmän.
Litteratur: Hennel Lennart: Båtsmansrekrytering och båtsmanshåll i Västsverige
1700-1739. Lic.avhandling, Lund 1964. Nytryck 1993
-1824 Sjöartillerikåren
Marinregementet (1845, nedlagt 1886)
Förbandets uppgifter var att utföra garnisons- coh vakttjänst på örlogsstationen
i Karlskrona och på dess besfästningar samt utgöra landstigningstrupp
på fartygen. Från 1833 beväringsförband för Blekinge. I Karlskrona var
regementet förlagt på Bataljon Sparre och övningsplats var Vämö slätt.
Regementet var värvat och lydde fram till 1872 under sjöförsvaret. Då
regementet lades ned 1886 övergick en stor del av befälet till den nybildade
Blekinge bataljon.
Litteratur:Historiska upplysningar om Kongl Marinregementet. I Kongl Krigsvetenskapsakademiens
tidskrift 1853.
-1902 Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2
Vid tillkomsten av kustartilleriet som eget truppslag 1902 uppsattes regementet
i Karlskrona. Stommen utgjordes av Karlskrona artillerikår och delar av
det fasta minförsvaret. KA 2 fick även ett detachement i Göteborg med
namnet Älvsborgs kustartilleridetachement. Detta blev ett eget förband
1915 men lades ned 1926 och blev åter lagt under KA 2 till 1942. Sedan
1990 bildar KA 2 tillsammans med Karlskrona försvarsområde och Sydkustens
örlogsbas; Sydkustens marinkommando.
Litteratur: Cyrus A : Kungl Kustartilleriet 1902-1952. 1952
FLYGFÖRBAND
-1926 Flygskolkåren F 5
Flygkrigsskolan (1939)
Krigsflygskolan (1943)
Uppsattes
1926 i samband med bildandet av ett självständigt flygvapen med uppgift
att svara för flygutbildningen. Verksamheten förlades till Ljungbyhed
som därmed fick en ny militär roll sedan kavalleriet och Norra skånska
regementet lämnat heden. Flygvapnet övertog bl a infanterilägret som förläggning.
1939 förlades flygvapnets nybildade kadett och aspirantskola till F 5.
Kadettskolan flyttade 1944 till F 20 i Uppsala men 1960 överfördes Förberedande
Fältflygarskolan till F 5 och förlades till Herrevadsklosters f d remontdepå
dit även Flygvapnets trafikledarskola förlades 1973.
Litteratur:Norrbohm Bertil och Skogsberg Bertil: Att flyga är att leva,
Flygvapnets 1926-1976. Höganäs 1976
-1940 Skånska flygflottiljen F 10
Flottiljen var till en början förlagd till Bulltoftafältet i Malmö. 1945 flyttade
flottiljen till Barkåkra vid Ängelholm.
Litteratur: Skånska flygflottiljen 50 år (1940-1990). Ängelholm 1990.
Stridsberg Sven: Tionde flygflottiljen på Bulltofta 1940-45. Harlösa 1991
Waernberg Jan: Bulltofta flygstation. En berättelse om flygets historia
i Malmö 1923-72. Ugiven av Malmö Fornminnesförening Gryps nr 4
-1944 Hallands flygflottilj F14
Flottiljen förlades 1944 till Halmstad. 1961 omorganiserades flottiljen till Hallands
flygkår med provisorisk organisation. 1972 organiserades Flygvapnets Halmstadsskolor
vilka svarar för flygvapnets utbildning för bastjänst.
-1944 Blekinge flygflottilj F 17
Förbandet var från början främst tänkt för samverkan med marinen. Förläggningsplatsen
är Bredåkra hed nära Ronneby vilken tidigare var övningshed för Blekinge
bataljon och Karlskrona grenadjärregemente.
Litteratur:Blekinge flygflottilj 40 år 1944-1984. 1984.
Forsberg Sigvard:Från B3 till Jaktviggen. Blekinge Flygflottilj 1944-1994.
Karlskrona 1994
ETT INFANTERIREGEMENTES ORGANISATION (Enligt indelningsverket)
Stab 8 kompanier bestående av:
Överste
Kapten
Överstelöjtnant Löjtnant
Major (2:a, 3:e) Fänrik
Regementskvartermästare (Regementsadjutant) Fältväbel
(Regementsauditör) Sergeant
Regementspastor Mönsterskrivare
2 Bataljonspräster. Förare
Regementsskrivare Furir
Regementsfältskär Rustmästare
3 Gesäller Pipare
4 Skalmejeblåsare eller 2 trumslagare
Hautboister 6 korpraler
Regementsväbel 144 meniga
3 Profosser Tross- och mönsterdrängar
ETT KAVALLERIREGEMENTES ORGANISATION (Enligt indelningsverket)
Stab 8 kompanier/Skvadroner
Överste
Ryttmästare
Överstelöjtnant Löjtnant
Major- er Kornett
Reg. Kvartermästare Kvartermästare
Regementspräst 3 korpraler
Reg. Fältskär Mönsterskrivare
Regementspukare Trumpetare
Reg. sadelmakare Hovsmed
Reg. pistolsmed Profoss
(Auditör) 125 ryttare
(Adjutant) Mönster- och trossdrängar
|